Behandlingsalternativ vid död tand

Död tand - hur uppstår tillståndet?

Pulpan, den innersta delen av tanden, består av tunna blodkärl och nerver. Den kan skadas på flera olika sätt. Inflammation är ofta det första stadiet och kan orsakas av djupt kariesangrepp, en otät tandlagning, tandgnissling, sprickor i tanden eller ett trauma.

Om inflammationen i pulpan blir omfattande påverkas blodförsörjningen. När blodcirkulationen upphör kan bakterier sprida sig in i pulpan och ta över, vilket leder till att tanden dör. Det är i detta skede många beskriver tanden som “rutten”, trots att det handlar om en död tand.

Död tand – symptom

Vid kariesangrepp och pågående tandinfektion är symptomen ofta tydligare än när tanden väl har dött. Det inledande stadiet är vanligtvis förknippat med kraftig smärta som kan vara svår att lokalisera, ömhet och i vissa fall svullnad. När tanden blivit en död tand avtar ofta smärtan, vilket kan vara missvisande.

Vanliga symtom vid död tand (föregås ofta av tandinfektion):

• Dov smärta
• Ömhet vid beröring och tuggning
• Det är tydligt vilken tand som är drabbad
• Tanden kan ändra färg, ofta grå eller blå
• I vissa fall känns ingenting alls
• Om munbotten eller hals svullnar ska 112 kontaktas

Är det möjligt att behålla en död eller rutten tand?

Både ja och nej. Möjligheten att behålla en död tand beror på hur långt infektionen har gått och om tanden går att rotfylla. Om tandläkaren efter undersökning och röntgen bedömer att det finns goda förutsättningar, töms tanden på sitt döda innehåll och fungerar därefter som ett skal för lagningen.

Utrymmet behöver ofta rengöras vid flera tillfällen för att säkerställa att inga bakterier finns kvar. När tanden är ordentligt rengjord och rotfylld finns goda möjligheter att infektionen läker ut och att tanden fungerar under många år framöver.

I vissa fall kan en rotspetsoperation krävas för att rädda tanden. Då öppnas tandköttet och det infekterade området i käkbenet rensas bort.

Om en död tand, ibland kallad rutten tand, har ändrat färg kan kosmetiska åtgärder som krona eller blekning behövas för ett estetiskt tillfredsställande resultat. Ibland läker dock inte infektionen ut och behandlingen kan behöva göras om, eller så behöver tanden dras ut.

När behöver en död tand dras ut?

Om tandläkaren bedömer att tanden inte kan eller bör rotfyllas är alternativet att dra ut den. Det är viktigt att inte lämna en död tand obehandlad. Bakterierna fortsätter annars att spridas och eftersom blodgenomströmningen i käkbenet är begränsad har immunförsvaret svårare att bekämpa infektionen.

En obehandlad död eller rutten tand kan sprida infektion till närliggande tänder, käkben, läppar och kinder. I allvarliga fall kan munbotten och svalg angripas, och bakterier kan även spridas via blodet och orsaka allvarliga följdsjukdomar.

Död tand hos barn

Död tand hos barn är särskilt viktigt att upptäcka i tid. Om tillståndet inte utreds kan de permanenta tänderna skadas. Hos barn kan tänder gå i nekros till följd av trauma snarare än karies. Tanden kan då ändra färg, ofta till grå eller blå, och bör alltid undersökas av tandläkare.

Om ett barn skadar eller slår ut en tand ska undersökning ske inom några timmar, oavsett om det gäller en mjölktand eller en permanent tand. Vid längre väntan finns risk att tandroten torkar ut och att tanden inte går att rädda.

Under tiden: Om den utslagna tanden är permanent, skölj den försiktigt med kallt vatten och sätt tillbaka den i munnen, eller förvara den i mjölk eller koksaltlösning.

Tandinfektion, död tand och antibiotika

Tidigare var det vanligt att alltid behandla tandinfektioner med antibiotika. I dag undviks detta i största möjliga mån med hänsyn till antibiotikaresistens. Antibiotika kan dock bli nödvändigt vid omfattande infektion, risk för spridning eller beroende på patientens allmänna hälsotillstånd.

Innehållet ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell medicinsk bedömning. Vid besvär bör alltid tandläkare, läkare eller annan vårdpersonal kontaktas.

Tandinfektion, död tand och antibiotika

Det var kutym förr att alltid behandla tandinfektioner med antibiotika. Detta är något man undviker idag med hänsyn till antibiotikaresistens. Det kan fortfarande hända att antibiotika är ett måste beroende på omfattningen av infektionen och bakteriespridningen, om det finns risk att infektionen sprider sig till ett större område samt patientens hälsotillstånd.

Se våra populära produkter

Innehållet som presenteras ovan är avsett att främja allmän kunskap om munhälsa och ersätter inte professionell åsikt eller medicinsk diagnos. Rådfråga alltid läkare, tandläkare, tandhygienist eller apotekspersonal vid hälsoproblem.