Du är för närvarande på:

G.U.M Sverige

Vänligen klicka på land och språk för att hitta en återförsäljare. Du kommer att bli omdirigerad till ditt lands sida.

  • Storbritannien
  • Belgien
  • Tyskland
  • Danmark
  • Spanien
  • Finland
  • Frankrike
  • Grekland
  • Italien
  • Nederländerna
  • Polen
  • Portugal
  • Sverige

Demens och munhälsa

en äldre dam med pärlhalsband som ler

Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 svenskar i en demenssjukdom. Vad innebär detta för individen och för samhället? Vilka utmaningar med munhälsa ställs personer med demens inför? Då en demenssjuk person bland annat kan ha svårt att planera, samarbeta, och organisera försummas ofta munhälsan hos dessa personer. Följden kan bli karies, infektioner och svårigheter att äta. I denna artikel tar vi upp vad demens är, symptom på demens, samt ger tips och råd hur man som närstående kan hjälpa till med munhälsan.

Vad är Demens?

Demens är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomar som drabbar hjärnan. Det finns olika typer av demenssjukdomar där den vanligaste och mest förekommande formen är Alzheimers sjukdom. I Sverige finns ca 160 000 personer som har diagnosen demens.

Demens är inte ett naturligt åldrande men den påverkas bland annat åldrandet och ärftligheten. Det forskas kontinuerligt om ämnet/sjukdomen men tyvärr finns det inget botemedel idag, däremot finns det viss hjälp för att kunna lindra symptomen.

De fyra vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom. Sjukdomen börjar i tinningloberna och sprider sig till hjässloberna för att sprida sig över hela hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom skrumpnar nervceller och dör i onormal takt. Det gör att en stor del av nervcellernas impulser inte skickas vidare till hjärnan och aktiviteten minskar.

Blodkärlsreleterad demens (vaskulär demens)

Är den mest förekommande demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Den orsakas av att blodkärlen i hjärnan på något sätt har blivit skadade. Vid vaskulär demens sker insjuknandet i etapper. Blodkärlsrelaterad demens orsakas av att nervcellerna i hjärnan inte får tillräckligt med näring och syre. En annan anledning till att hjärnan får för lite syre är blodproppar eller blödningar i hjärnan, det som kallas för stroke. Att ha högt blodtryck kan också göra att du får blodkärlsrelaterad demens.

Lewy Body demens

Denna sjukdom är ren blandning av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom eftersom förändringar i hjärnan liknar varandra. Vid Lewy Body demens finns små klumpar av protein, lewykroppar i hjärnan. Lewykroppar är runda, rosafärgade strukturer vars innehåll är skadligt för nervcellerna.

Frontallobsdemens

Frontotemporal demens kallas även för pannlobs- eller frontallobsdemens. Vid frontallobsdemens skadas nervceller i pann och tinningloberna. I pannloberna sitter bland annat centra för personlighet och omdöme. Det kan vara svårt att diagnosticera frontallobsdemens eftersom symtomen ofta tolkas som depression, spykos eller utbrändhet. 

Symptom på demens

Det vanligaste tecknet på demens är minnesstörningar men även kognitiva störningar såsom svårigheter att räkna och att orientera sig utomhus och/eller i hemmiljön, försämrat omdöme samt svårigheter till abstrakttänkande kännetecknar denna sjukdom. Så småningom kan det dyka upp problem med att komma ihåg att äta, sköta sin hygien samt hålla sig ren/duscha. Man kan även förlora de motoriska och praktiska färdigheterna, tex hur man ska borsta tänderna.

Kriterier för en demenssjukdom

För att diagnostisera en demenssjukdom krävs att personen har dessa symtom:

  • Försämrat minne
  • Försämrad social förmåga/beteende, arbetsförmåga
  • Symtom som inte bara finns vid konfusion (störning av uppmärksamhet)
  • Symtom som hållit i sig i minst ett år
  • Minst någon av dessa:

- afasi – svårigheter att hitta ord, prata och förstå vad andra säger

- agnosi – känner inte igen vanliga saker, till exempel en sked eller gaffel

- apraxi – svårigheter att göra det man tidigare klarat av, till exempel att cykla, klä på sig

- exekutiva svårigheter – svårigheter att planera, påbörja och slutföra något

Hur påverkar demens vår munhälsa?

En frisk mun är viktig för livskvalitén. Att kunna tugga och njuta av måltider, vara smärtfri samt förmågan att kunna prata och umgås påverkas en hel den av din munstatus. Det är vanligt att personer med demenssjukdom glömmer att borsta tänderna. Apraxin (svårigheter att göra det man tidigare klarat av) kanske gör det svårt att göra rörelsen och agnosin (känner inte igen vanliga saker, till exempel en sked eller gaffel) kan göra det svårt att identifiera tandborsten och tandkrämen. De har också svårt med perceptionen och uppfattar inte att det finns matrester kvar i munnen

Detta kan leda till:

  • Uteblivna besök hos tandläkaren
  • Sämre munhygienrutiner
  • Svårare att upptäcka skada/munsjukdomar/sår i munnen hos en demenssjuk person.

 

Vid dålig munhygien samlas bakterier längst med tandköttskanten och bildar plack, och irriterar tandköttet, vilket leder till tandköttsinflammation (gingivit). Obehandlad gingivit kan leda till parodontit-dvs tandlossning, som är en långt gången tandköttsinflammation. Bakterierna och deras toxiner tar sig in i blodbanan och sprids i hela kroppen. Bakterierna kan tillexempel sprida sig via munnen och luftvägarna till lungorna och orsaka lunginflammation.

Muntorrhet hos äldre

Många äldre personer får besvär med muntorrhet, det ingår dels i det naturliga åldrandet men det är också en vanlig biverkan till läkemedel. Muntorrhet kan leda till hål i tänderna (karies) samt ökad risk för tandköttssjukdomar. Det är därför viktigt med extra fluor i form av tex fluorskölj för att förebygga hål i tänderna.

Det är även viktigt att använda en munspray/mungel som ger mycket fukt i munnen och som smörjer munslemhinnan. Vår GUM® HYDRAL®-serie återfuktar, skyddar och ger omedelbar och långvarig lindring hela dagen. Serien innehåller en återfuktande spray, en återfuktande gel, en tandkräm med en mycket mild och fin smak samt en munskölj som ger omedelbar och långvarig lindring från muntorrhet.

GUM HYDRAL Återfuktande Spray

GUM HYDRAL Återfuktande Spray

  • Omedelbar och långvarig lindring
  • Den gelliknande texturen ger den lindring som behövs under hela dagen
  • Särskilt avsedd för användning på språng
  • Kan användas flera gånger per dag

 

Tips och råd till dig som vill hjälpa en demenssjuk person med munvården

Genom att borsta tänderna 2 gånger per dag med fluortandkräm kan man på ett väldigt effektivt sätt förebygga munsjukdomar och tandköttsinflammation (gingivit, parodontit), och hål i tänderna (karies).

På detta sätt besparar vi våra äldre onödig tandvärk/tandköttsproblem samt försämrad allmänhälsa.

 

Det är inte lätt att borsta tänderna på någon annan med det finns enkla trix att använda sig av:

  • Påminn om vikten av att borsta tänderna regelbundet
  • Förklara hela tiden vad du ska göra och ge en instruktion i taget
  • Det är viktigt att den demenssjuka personen känner sig trygg, så ett tips är att välja en plats där det känns behagligt och tryggt, det behöver inte alltid vara i badrummet
  • Prata lugnt och tydligt och visa även med kroppsspråk vad som ska ske t.ex. gapa själv när du vill att personen i fråga ska gapa
  • Använd en tandkräm med fluor
  • När du utför munvård ska du vara lätt på handen. Tänk på känsliga tandhalsar som kan göra ont när tandborsten kommer åt. Använd en tandkräm mot känsliga tandhalsar
  • Var medveten om agnosin och apraxin, det vill säga att den demenssjuka kan ha glömt hur man gör och kanske inte känner igen sin egen mun eller känslan av tandborsten i munnen
  • Håll kinden borta med fingret för att kunna komma åt med tandborsten på tändernas utsida

En del äldre människor har tappat sina egna tänder och fått tandprotes eller tandbrygga. Tandproteser ska tvättas, repareras, justeras och till slut bytas ut. Ibland måste en ordentlig avpassning eller justering göras hos en tandläkare. Tandproteser och munhåla ska rengöras dagligen, såvida inte tandköttet blir irriterat och inflammerat. Använd en mjuk tandborste och skölj ordentligt efteråt, eventuellt med munskölj som personen använt förut. 

 

 Det är även viktigt att inspektera munhålan för att se om:

  • Det finns sår i munnen?
  • Finns det svamp, vitaktig beläggning på tungan? Rodnad tunga?
  • Blöder det i tandköttet?
  • Sitter eventuella proteser dåligt, skaver de, är de för stora?
  • Behöver en sjuksköterska eller tandhygienist kontaktas? Demenssjuka behöver regelbundna besök av en tandhygienist

Rätt till särskilt tandvårdsstöd

Om man har svårigheter med att sköta sin munhygien och riskerar sämre munhälsa kan man ha rätt till ”tandvårdsstödsintyg”.

Tandvårdsstödet består av:

Munhälsobedömning som genomförs av en tandhygienist/tandläkare en gång per åt och är kostnadsfritt.

Nödvändig tandvård som kräver bedömning av biståndshandläggare/tandvården samt intyg på sjukdom från läkaren som kan ge möjlighet till tandvård för öppenvårdsavgift.

 

Läs mer om tandvårdsstödet är och vad det innefattar här!