Du är för närvarande på:
Sverige
Vänligen klicka på land och språk för att hitta en återförsäljare. Du kommer att bli omdirigerad till ditt lands sida.
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Augusti 2021
- Juli 2021
- Juni 2021
- Maj 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Februari 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- Juni 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Januari 2020
- November 2019
- Oktober 2019
- Juni 2019
- Februari 2019
- Januari 2019

Allt om tänder
Min tand – vad finns i den?
Människan har först 20 mjölktänder som småningom byts ut mot permanenta tänder. En hel tanduppsättning består vanligtvis av mellan 28 och 32 tänder, de sista 4 är visdomständer som inte alltid kommer upp. Vi vet alla att tänderna är viktiga och vid problem bör man göra allt för att behålla varje tand. Det finns nämligen ingenting bättre och lättare att sköta om än våra tänder.
Vad heter vara tänder?
Människor som andra däggdjur har framtänder (incisor), hörntänder (canine), premolarer (främre kindtänder) och molarer (bakre kindtänder).

Hur är en tand uppbyggd?
Man kan tro att varje tand är som en liten kloss – byggd av samma substans. Men så är det inte. Varje tand består av olika lager som har sina egenskaper och viktiga funktioner.
Varje tand består av en krona – den övre delen av tanden som vi kan se och en rot – delen under tandköttskanten som vanligtvis inte syns. Tandroten är den delen som fäster varje tand i tandköttet och käkbenet. Tändernas rötter varierar i form, utseende och antal.
Fram- och hörntänderna har 1 rot.
De små kindtänderna (premolarerna) kan ha 1-2 rötter.
De stora kindtänderna (molarerna) kan ha 2-3 rötter, och i sällsynta fall 4.

Varje tand består av flera olika lager:
Emalj – kroppens starkaste och mest motståndskraftig vävnad som skyddar resten av tanden. Emaljen består till 95% av ett mineral som heter hydroxylapatit. Emalj har inte någon färg, dock kan missfärgningar förekomma (länk) eller plack (länk).
Dentin, kallas även för tandben – därför att den har fysiologiska egenskaper som liknar ben och består av många små (1-2 mikrometer) kanaler fyllda med vätska. När vätskabalansen i dentinkanalerna rubbas kan vi känna skarp smärta. Det händer oftast när dentinkanalerna blottas. Då kan vi uppleva ilningar i tänderna (länk). Dentin är en levande och känslig vävnad som bla kan känna värme och kyla som ett försvarssystem.
Pulpan är en mjukvävnad som finns i mitten av tanden och rymmer tandens nervvävnad, bindvävnad samt blodkärl. Om pulpan utsätts för bakteriell infektion, trauma eller karies, är det ofta en smärtfylld process. En infektion kan medföra att pulpan dör och i värsta fall bildas en tandböld. Vidare kommer tanden bråytas ner om inte en rotbehandling genomförs.
Rotcement och paradontalmembran (ligament) - ett tunnt lager av en fast, mineraliserad och benliknanden vävnad som skyddar tändernas rötter. Såsom emaljen täcker tandkronan täcker cement tandroten. Rotcementen och tandemaljen möter varandra vid tandhalsen som också kallas emalj-cementgränsen.
Parodontalligament är i sin tur en fiber som finns inbäddad i rotcementen som löper från rotcementen till käkbenet. Dessa fibrer utgör parodontalmembranen, som innehåller nerver och blodkärl. Det är således i parodontalmembranen som tändernas rötter fäster vid käkbenet, och den fungerar som en elastisk kudde mellan tanden och benet.